Tryckfrihetsförordningen

Den första tryckfrihetsförordningen kom redan år 1766 och finns till för att ge medborgarna rätt till yttrandefrihet i skriven form utan att någon myndighet sätter stopp för det och granskar det innan det trycks.

Tryckfrihetsförordningen behandlar också rättigheten att som medborgare få ut allmänna handlingar och rättigheten att inte behöva berätta vad man skall ha dem till. Man får också vara anonym när man begär ut allmänna handlingar. Till allmänna handlingar räknas lagrad, behandlad och offentlig information förvarad hos en myndighet såsom text, bild, ljud eller film. Myndigheten som förvarar handlingen du vill ha har rätt att ta ut en avgift av dig, men får inte neka dig handlingen om den inte är hemligstämplad (handlingar om rikets säkerhet, finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, skydd för enskilda medborgare osv). Nekas du handlingarna så har du rätt att få ditt ärende prövat i kammarrätten.

Enligt tryckfrihetsförordningen har också offentligt anställda personer meddelandefrihet och därmed rätt att vända sig till media för att meddela om något de tycker är så pass viktigt att det behöver bli allmänt känt. Meddelandefriheten innebär att man har rätt att förbli anonym och försöker en chef för en myndighet ta reda på vem som har uppgett information till media så är detta straffbart.