Tryckfrihetsförordningen

Den första tryckfrihetsförordningen kom redan år 1766 och finns till för att ge medborgarna rätt till yttrandefrihet i skriven form utan att någon myndighet sätter stopp för det och granskar det innan det trycks.

Tryckfrihetsförordningen behandlar också rättigheten att som medborgare få ut allmänna handlingar och rättigheten att inte behöva berätta vad man skall ha dem till. Man får också vara anonym när man begär ut allmänna handlingar. Till allmänna handlingar räknas lagrad, behandlad och offentlig information förvarad hos en myndighet såsom text, bild, ljud eller film. Myndigheten som förvarar handlingen du vill ha har rätt att ta ut en avgift av dig, men får inte neka dig handlingen om den inte är hemligstämplad (handlingar om rikets säkerhet, finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, skydd för enskilda medborgare osv). Nekas du handlingarna så har du rätt att få ditt ärende prövat i kammarrätten.

Enligt tryckfrihetsförordningen har också offentligt anställda personer meddelandefrihet och därmed rätt att vända sig till media för att meddela om något de tycker är så pass viktigt att det behöver bli allmänt känt. Meddelandefriheten innebär att man har rätt att förbli anonym och försöker en chef för en myndighet ta reda på vem som har uppgett information till media så är detta straffbart.

Successionsordningen

Successionsordningen bestämmer sedan 1810 hur den svenska tronföljden skall ärvas. Fram till 1979 var det endast de manliga arvingarna som kunde bli kung, men i och med kronprinsessan Victorias födelse ändrades lagen.

Förutom att bestämma tronföljden så nämns också att Sveriges kung eller drottning måste leva enligt den evangeliska läran för att få behålla tronen samt att regeringen måste godkänna den person en prins eller en prinsessa vill gifta sig med.

Grundlagarna - Regeringsformen

Här kommer jag att beskriva lite om varje inom området juridik. Det är ett stort ämne med många olika vägar man kan ta och många tolkningsmöjligheter. Sveriges grundlagar är dock grundläggande för alla övriga lagar, vilket betyder att de övriga lagarna inte får strida mot någon av grundlagarna.

Vilka är då grundlagarna? Jo:

1. Regeringsformen
2. Successionsordningen
3. Tryckfrihetsförordningen
4. Yttrandefrihetsgrundlagen

Regeringsformen (kallas också för 1974 års regeringsform, trädde i kraft 1 januari 1975) är den främsta grundlagen och behandlar hur landet skall styras. Denna lag omfattar tretton kapitel där kapitlena behandlar följande:

1. Statsskickets grunder.
2. Medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.
3. Riksdagen (hur den väljs)
   
4. Riksdagsarbetet.
5. Statschefen och hans arbete.
6. Regeringen, hur den utses och vilka krav det finns för att bli minister.
7. Regeringsarbetet.
8. Lagar och andra föreskrifter: när riksdagen ska lagstifta, när regeringen får besluta samt hur riksdagen skall gå tillväga vid en grundlagändring.
9. Finansmakten: skatt och användningen av dessa pengar.
10. Sveriges relationer till andra länder i såväl freds- som kringstider.
11. Rättskipning och förvaltning, dvs regler för hur domstolarna skall arbeta.
12. Kontrollmakten: riksdagens konroll av regeringen.
13. Krig och krigsfara och hur landet då skall styras.